Review Note
Last Update: 08/28/2024 08:52 PM
Current Deck: @Medicine::Läkarprogrammet::T03-HOME::PBL cards
PublishedCurrently Published Content
ID (hidden)
ded149a4ca2c4b72a1f589663ca55a0d-ao-2
Header
EKG - Avledningar
Image

Question Mask

Footer
Remarks
Extremitetsavledningar: Består av tre standardavledningar och tre aV-avledningar.
o Avledning I: Ser på hjärtat från vänster och innebär en koppling mellan höger och vänster arm. En vågfront mot vänster arm ger ett positivt utslag.
o Avledning II: Ser på hjärtat med en vinkel på 60°. En vågfront mot vänster ben från höger arm ger ett positivt utslag.
o Avledning III: Ser på hjärtat med en vinkel på 120°. En vågfront mot vänster ben från vänster arm ger ett positivt utslag.
Einthoven postulerade även något som benämns Einthovens lag: Avledning I spänning + Avledning III spänning = Avledning II spänning
Vilken kommer från att vi har en vektoraddition. Avledning I pekar i 0° från höger till vänster, avledning III pekar i 120° snett ned från vänster arm mot vänster ben. Adderar du dessa två vektorer får du en vektor i riktning 60° som pekar från höger arm till vänster ben. Projiceringarna i respektive avledning I, II och III kan därför fås fram genom Acos(60−θ)+Acos(120−θ)=Acosθ
Där θ är vinkeln mellan depolarisationsvågens resultantvektor och avledning I.
aV-avledningar: Det står för augmented vector och datorn kopplar då ihop två av extremitetspunkterna till en negativ, virtuell referenspunkt. Spänningen mäts sedan mellan denna referenspunkt och en tredje elektrod. Notera att detta gör att vi kan representera hela koronalplanet med en noggrannhet på 30°. Figuren som illustrerar alla riktningar kallas för det hexagonala referenssystemet och är viktigt att förstå. De olika avledningarna som man får ut vid ett EKG representerar alltså spänningsvektorns magnitud i just den riktningen
som en funktion av tiden.
o aVL (left): Ser på hjärtat snett ovanifrån och definieras som -30°.
o aVF (foot): Ser på hjärtat rakt nedifrån och definieras som +90°.
o aVR (right): Ser på hjärtat snett uppifrån höger och definieras som -150°. I Sverige anses denna försvåra tolkningen och man polvänder därför den så att
Avledning I spänning + Avledning III spänning = Avledning II spänning
den blir + 30° istället och kurvan blir därför även rättvänd (varför gör inte fler länder såhär?).
V-avledningar: De är sex stycken och namnges V1-V6. De har alla samma minuspol (vilken bestäms av ett medelvärde mellan extremitetsavledningarna) och agerar själva pluspol.
o V1: Över IC4 dx. Precis innan sternum.
o V2: Över IC4 sin. Precis innan sternum.
o V3: Mellan V2 och V4.
o V4: Över IC5 i vänster medioclavicularlinje.
o V5: Rakt lateralt om V4 i vänster främre axillarlinje.
o V6: Rakt lateralt om V4 i vänster medioaxillarlinje.
o Avledning I: Ser på hjärtat från vänster och innebär en koppling mellan höger och vänster arm. En vågfront mot vänster arm ger ett positivt utslag.
o Avledning II: Ser på hjärtat med en vinkel på 60°. En vågfront mot vänster ben från höger arm ger ett positivt utslag.
o Avledning III: Ser på hjärtat med en vinkel på 120°. En vågfront mot vänster ben från vänster arm ger ett positivt utslag.
Einthoven postulerade även något som benämns Einthovens lag: Avledning I spänning + Avledning III spänning = Avledning II spänning
Vilken kommer från att vi har en vektoraddition. Avledning I pekar i 0° från höger till vänster, avledning III pekar i 120° snett ned från vänster arm mot vänster ben. Adderar du dessa två vektorer får du en vektor i riktning 60° som pekar från höger arm till vänster ben. Projiceringarna i respektive avledning I, II och III kan därför fås fram genom Acos(60−θ)+Acos(120−θ)=Acosθ
Där θ är vinkeln mellan depolarisationsvågens resultantvektor och avledning I.
aV-avledningar: Det står för augmented vector och datorn kopplar då ihop två av extremitetspunkterna till en negativ, virtuell referenspunkt. Spänningen mäts sedan mellan denna referenspunkt och en tredje elektrod. Notera att detta gör att vi kan representera hela koronalplanet med en noggrannhet på 30°. Figuren som illustrerar alla riktningar kallas för det hexagonala referenssystemet och är viktigt att förstå. De olika avledningarna som man får ut vid ett EKG representerar alltså spänningsvektorns magnitud i just den riktningen
som en funktion av tiden.
o aVL (left): Ser på hjärtat snett ovanifrån och definieras som -30°.
o aVF (foot): Ser på hjärtat rakt nedifrån och definieras som +90°.
o aVR (right): Ser på hjärtat snett uppifrån höger och definieras som -150°. I Sverige anses denna försvåra tolkningen och man polvänder därför den så att
Avledning I spänning + Avledning III spänning = Avledning II spänning
den blir + 30° istället och kurvan blir därför även rättvänd (varför gör inte fler länder såhär?).
V-avledningar: De är sex stycken och namnges V1-V6. De har alla samma minuspol (vilken bestäms av ett medelvärde mellan extremitetsavledningarna) och agerar själva pluspol.
o V1: Över IC4 dx. Precis innan sternum.
o V2: Över IC4 sin. Precis innan sternum.
o V3: Mellan V2 och V4.
o V4: Över IC5 i vänster medioclavicularlinje.
o V5: Rakt lateralt om V4 i vänster främre axillarlinje.
o V6: Rakt lateralt om V4 i vänster medioaxillarlinje.
Sources
Extra 1
Extra 2
Answer Mask

Original Mask

No published tags.
Pending Suggestions
No pending suggestions for this note.